2

A place I can call home

Nu har jag bott i denna kåk i lite drygt 11 månader. Så det går ju inte annat än att känna sig som hemma. Jag går och rycker i kylsåp och dylikt precis som att det hade varit huset hemma i Piteå. Jag hälsar på grannarna. Jag har blivit stammis på både restauranger och matbutiker där folk känner igen en och alltid tar en minut för att prata.
Jag har ju nästan varit här ett år, så annat hade ju egentligen varit konstigt. Men när man tänker efter så är det ändå rätt ballt att ha allt detta som ett 'hem'.
 
 
2

Spiderseason

Det är sådana kontraster här i USA när det är ett sådant sjukt stort land. I centrala amerika har de orkan-säsong och i delar av Kalifornien har de skogsbrands-säsong. Här längst norrut på västkusten i Seattle har vi varken orkaner eller stora eldsvådor i skogarna. Däremot har vi en "spindelsäsong". Och jag börjar märka av att den påbörjats nu. Jag börjar se spindlar lite överallt. De flesta jag sett på utsidan av vårt hus är relativt små. Imorse däremot stötte jag på en av de mest klassiska som heter "Giant House Spider". Den satt och chillade vid golvlisten i korridoren på övervåningen.
 
Det här fanskapet fick sig en dunk och en nerspolning i toaletten så fort kortet var taget..
 
 
 
 
 
0

INTE karma

Var snäll idag o följde med min två meter långa, 60+ år gamla granne (världens härligaste gubbe) ner till downtown Seattle för att hjälpa honom lyfta några riktigt tunga glasdörrar som han ska montera fast på baksidan av hans hus. Dessvärre lyckades jag få en av glasdörrarna rakt över min stortå.. Så just nu sitter jag bara o hoppas på att jag får behålla tånageln. Det hade ju varit så onödigt o fult att tappa den..

.