0

Idiots everywhere

Har idag, på en enda dag både bevittnat en bil köra mot rött, folk som kört på fel sida av vägen, folk som kört alldeles för fort och vårdlöst, massor med människor som pillat på sina mobiler under körning, nån pantad jävla brud som legat så nära bakom min bil så att hennes bil nästan slickade mitt avgasrör (konstigt nog nästan alltid tjejer eller gamla gubbar som ligger och kör nära i baken på andra!?) och även en bil som sket i stopplikt vilket höll på att skapa en olycka med min bil. Jag har aldrig använt tutan på ratten någon gång så mycket som idag.

Inte alls konstigt nog så hörde vi polissirener på vägen hem från Seattle och sedan kom en helikopter flygandes över oss. Mest troligt med en nyhetskamera antingen för kiro7 eller king5 news. Inte alls förvånad ifall det varit en storkrock någonstans..

Bilden är tagen från google, men detta är den väg jag kör på varje dag..

0

Bam baram

Vad glad jag blir av era kommentarer, tack så mycket, värmer i hjärtgrobban! :)
 
Det var lite svårt att beskriva Black Friday i ord tidigare här på bloggen. Har snappat upp ett videoklipp som visar hur det såg ut på en del av affärerna. Lyckligtvis hängde vi aldrig på låset på någon affär, så vi slapp allt detta galna. Americans are crazy.
 
 
4

Life is good

Man slutar aldrig förvånas av denna underbara autistiska pojke. Idag när jag droppade av han på en aktivitet och skulle fara hem igen så tittade han på mig innan han stängde bildörren och sa: Bye bye Simon, I love you"
Jag blev helt paff. Det var det mest oväntade någonsin, så jag visste inte riktigt vad jag skulle svara, eller jag kommer knappt ihåg vad jag kläckte ur mig. Jag var inte alls redo på det. Det värmde i hjärtat. Det värmer även i skrivande stund..
 
Tog mig en mysstund i jacuzzin här på gården nu på kvällen i hopp om att bli av med min lilla förkylning och tänka igenom livet lite. Jag har alltid varit omringad av underbara vänner och familj, men har väll aldrig riktigt konstaterat och uppskattat det så mycket som nu. Jag tror att man växer jävligt mycket individuellt och lär sig uppskatta saker och ting mer av att göra en sån här resa. För nu för en gångs skull har jag väldigt mycket egen tid.
 
På tal om något annat så nämnde min värdfar idag att dem tänkte till Disneyland i Februari och undrade om jag ville följa med. Jag frågade hur mycket det skulle kosta. Han sa att dem givetvis skulle betala det åt mig eftersom jag skulle jobba då jag var där. Mina arbetsuppgifter skulle tydligen vara att åka karuseller med Josh. Eftersom han har autism så får han och den personen som har hand om honom gå i särskilda ingångar till karusellerna så man ej behöver stå i kö ens en gång. Som ni säkert listat ut så sa jag: Ja, det vill jag.